Filosofisk och Varmhjärtad

... I en människas liv finns vissa faktorer som utgör en balans.
För den som är påläst så vet man att det är grunden i en lycklig och harmonisk människas liv.
Jag älskar min balans och det som utgör det.
Jag har mina vänner.

Vänner är på sätt och vis de benen man står på i alla situationer.
För mig, åtminstonde.
När jag vart övertygad om att jag inte vill vakna mer efter att en gång ha somnat så är det dom som gjort att man ändå ställer klockan, går på jobbet och ger järnet om det är vardag.
Är det helg så är det dom man vaknar för, eventuellt städar och donar lite för, men det väsentliga - för dom som man vill finnas för... Ja dom stiger man upp för oavsett dag!
(Fan att jag är så duktig på att försova mig, men ni förstår!)

Länge och väl - än idag, mer om möjligt, så finns det inga människor jag är mer stolt över än mina vänner! (Familjen i det fallet är självklar!)
Inte bara innehar dessa människor ett affektionsvärde som är större än något annat och ovärdeligt, de är bäst.
De stärker mig, utvecklar mig och får mig att växa som människa var dag som går.
För allt i världen, om än jag är dålig på det, så vill jag finnas där i den utsträckning som går just för att dessa människor är de dem är och ger mig det som de ger!

Ibland händer tunga saker, ibland händer spännande och roliga saker och ibland händer ingenting alls... Men jag finns där och vill alltid finnas.
Om inte annat på himlen bland stjärnorna där jag har min mötesplats med alla långväga vänner.
Skulle jag ta en kula för något så är det utan tvekan för de jag håller närmast.
Det är självklart, jag vet.
Men ibland behöver man som vän höra det, eller i detta fall - läsa det.

Vänner! Jag älskar er och håller av er.
Finns inga människor jag sätter högre.

"Vänner, Ni är som stilla änglar som lyfter upp mig igen när mina vingar glömt hur det är att flyga"

Puss och kram!