Vilken kväll!

Gott att äta, snälla hundar och gott att dricka.
Med den karma jag blivit dragandes med kan man därför fundera vad i hela fridens namn det är som inte stämmer.
Jo, till saken hör ju nämligen att jag har katter också.
Katter som inte är små söta ljus 100% av deras vakna timmar.
Straffet för alla mina synder, dvs "Knut", är det lilla monster som inte kunnat hålla sig i skinnet ikväll.
Längst upp på bokhyllan vid datorn låg mina tavlor med ett diplom till en certifierad massageterapeut inramad i en fin tavla.
Den har inte kommit upp för att jag är född lat. Sjujäkla lat.
Detta såg Knut till att ta ifrån mig.
Han har på något vänster, mest troligt trollat, lyckats ta sig längst upp på den där bokhyllan och som pricken över i:et lyckats riva ner hela skiten.
Kort sagt kan jag bekänna att senaste halvtimmen har jag slitit mitt hår och inte alls vart speciellt glad på kattkräket.
Kan bara hoppas att tre liv av nio rök när han fattade hur snuskigt otäckt och livsfarligt det lät när tavlorna slant i backen.
Pälsen låg kvar på bokhyllan när kattfan var halvvägs till sundsvall...

Förrutom tavel incidenten och min dammsugare som är under all kritik har kvällen vart riktigt, riktigt mysig.
Lagom av allt och lugnet har kryddat stämningen.
Kan säga att detta är nog en av de bättre valborgsmässoaftnar jag haft, med handen på hjärtat!

Natti Natt

Holy ValborgsCrapMässoafton

Här i hemmet bjuds det idag på blod, öl och PMS i största allmännhet.
Minsta tiken har konverterat från Engelsk Springer Spaniel till blodhund.

I morse när jag kom hem från jobbet för att lägga mig så kan jag säga att det var då inte att tänka på.
Fröken mensmonster (Winni) verkade tycka att "nu jävlar, nu har matte vart borta en smärre evighet och ska ha alla pussar och businviter från tio timmar tillbaka, på 5 minuter."
Jag kan säga, den jäkel som lyckas somna intill en byracka med det tänket, ska ha en rejäl eloge.
Efter ett djupt samtal med winni då jag lugnt och sansat försökte förklara att jag kommer att spika upp henne i taket om hon inte skärper sig, så kom (nästan) vilan.
Vi enades om att jag tar ut henne för att kissa så hon får berätta att hon finns och vilket litet luder hon just nu är, mot att hon snällt nattar mig när vi är tillbaka inne.
Jag höll min del i avtalet, vem vill betta på att hon gjorde det?!!
Hur som helst, väl i sängen stupade jag förtjänt som en politiker efter ett viktigt möte och sov som... Ja... Vad sov jag som??
Kan tänka mig att Tutankhamun var mer levande än jag bitvis när jag låg i min förföriska remsömn.
Med tanke på att jag jämför min 23 åriga kropp med en dassrulle från år 1323 f.kr så måste det då vara jävligt illa.
Men med facit i hand tycker jag att jag gör en rättvis bedömning.
Tillbaka till blodhunden.
Kl 14.oo ringde min mobil GodMorgon och jag tänkte då i stilla sinne; Hahaa! God morgon - my ass! Sedan planerade jag lite snabbt med att dra mig i smyg en tio - femton min så att Winni inte misstänkte att jag var vaken.
Tror ni det lyckades?
Så snart min briljanta plan trädde i verket hände nått med hunden.
Jippi, Blodhunden blev en springer studsboll igen.
Efter en brottningsmatch för att ta sig ur sängen (Damen där vill gärna vara både före, efter, under och ovanför när man ska upp och det jäkligaste är att hon lyckas?!!) så hittade jag åt kläder och andra värdefulla detaljer för att man lagligt ska få vistas ute utan att få en bibel anmälningar i häcken.
Väl ute konstaterade jag och Winni att matte minsann var 50% sovandes och 50% dassrulle (Den där roliga tutt-typen med massa blingbling i graven).
Stannade upp i skogen, lyssnade och konstaterade att jag ville skjuta vartenda kvittrande fågelhelvete inom en km radie.
Vad hände med ett fridfullt uppvaknande, bedårande morgonsol och lite dovt kvitter i bakgrunden??
Idag var det våldtäckt för ögonen att vistas ute, fåglar gapade och skrek som en bunt miniPavarotti´s och det fridfulla uppvaknandet beskrivs bäst som en nära döden-upplevelse.
I alla fall avklarade vi promenaden fort, hobbyludret winni och jag.
Inne så avnjöt vi senare en frukost och kisskalas.
Lite besvärligt för lilla svart att löpa, hon vet ju inte riktigt vad som händer och det syns på na!

Med lite gotta i magen så satte man sig vid datorn och drog vanliga rajden på internet.
Lite porr och en kopp kaffe.
Mitt internetporr består av vänners bloggar, uppfödarens hemsida, norran.se och lite dansband.
Behändigt va? Jag gillar att ha tillgång till min porr när helst jag behöver, den gör mig glad.
Och lillasyster fyller idag!
Grattis på henne och present kommer senare.

Jag ska nu focusera på att försöka genomgå en kväll med vovvar och grillat för att sedan vira in mig så hårt i täcket att jag kan kalla mitt läge för puppstadie.
Åh, jag ser redan nu fram emot att somna...!

Önskar hela världen en fantastisk Valborgs och skänker en tanke till konungen som även han fyller idag.

Hojj!

Panicmode light

... Jag måste....
... och måste även det...
... och det...

Just det ja! Så ser mitt liv ut.
För stunden är det väl hundarna som är problemet.
För aldrig är det väl jag som förare heller?!
Jag menar, intresse för fågel exempelvis måste ju definitivt vara något som jag tränat in, jag som har springer spaniel!
Därav ett makalöst, suveränt resultat! Eller hur??
Eller så inte och precis DÄR kommer min "suuuck" in.
Det är nog på följande vis;

PROBLEM:

Matte börjar inse SMÅTT vad som krävs och vetskapen om att hunden antingen kan och jag måste lära mig eller att anpassad träning i små doser ger resultat, är smärre knäckande.
Knäckande på ett sånt sätt att jag gärna kryper ner i soffan med hunden och kelar i hopp om att dagen efter gå ut på plan och prestera mästerverk, framför att slänga hundburen i hunden och koppel på det för att sedan köra iväg till skogen och kasta katten som apport! (Det är super, den har ju nio liv! ;-)
Nej vänta, så var det ju inte. Kan för guds skull inte sätta koppel på hundburen!
Men för att hålla någorlunda nivå på detta vill jag påstå att man emellanåt är lat och lite naiv samt att okunskap håller en tillbaka och därmed inte till fullo nyttjar det sunda förnuftet.
Jag är dessutom duktig på att ibland glömma bort att ha kul på vägen...
Tur att hundarna påminner en!
Tror inte det är så svårt att få hunden som man vill ha den, det gäller bara att ha nära till värmen inom, nära till skratt och ta till en gnutta allvar mellan varven.

... Och på tal om ingenting...
Var förövrigt iväg på fiskeäventyr i lördags så jag börjar med bilder från då.
Första visar Filippa som snällt höll koll på precis alla femtioelva fiskare, vars dom stog, vad dom sa, vad dom gjorde och antalet uppdragna fiskar! (Ger mig fan på att hon höll räkning!)



Förrutom den svartvita Filippa (Som faktiskt ser skötsam ut...) hade jag även med mig charmtrollet (HOST!!) Winni som prövade två gånger att rymma.
Första gången för att halsbandet gett efter lite och andra gången för att hon komplett hade sönder det!
Varför sitta vid ett träd fast i ett halsband av andra sortering (Uppenbarligen, mutter) När man kan leva livet i backen eller ofreda fiskegrannarna!
Här är lilla bus:
Söt va?
Men efter fiskeäventyret var fröken måttligt trött i mössan och bara råkade smälla av i farten på en leksak... Det händer även det ibland...Sedan var det lugnt fram tills Tisdagen då kosan bar av mot Flen för FART-test.
Ett arbetstest för fågelhundar alltså...
Här ser ni en lugnt och sansad hund som sitter fint och lugnt...
Nej fan, fel kort :-O
Det var visst den mer ärliga varianten av Winni!
Full fräs i ett av momenten i testen. Livet har väl aldrig vart bättre??


Nedan; Matte Light och Busmonster koncentrerade! (Samtidigt?! Kan inte vara möjligt...)

Tar mig friheten att lägga upp en bild från en kullsyster till Winni från samma moment som "flaxöra gigant" andra bilden ovanför.
Slående likhet va? Tycker farten fångats bättre på båda bilderna än kvalitéten på bilden under..
Söt som socker kan jag meddela att damen under här, är!!!

... Och denna bild avslöjar min egen huvudsysselsättning under resterande dags ekipage.
Var måttligt trött de sista två hundarna som gick, men kan inte påstå att man höll på att somna för det heller.
Hur kommer det sig?
Gäspa gäspa men ingen egentlig trötthet?!!
En människa kanske inte måste vara specialistläkare för att begripa det, men jag hör då med all säkerhet inte till den kategorin människor smarta människor.
Är nog snarare (För stunden efter en heldag i Flen) IQ=badboll med en hastighet av snigel.
Ärligt värre.

Åh, ge mig en smäll någon - nog om hundar nu.
Jag har många gånger under livet, eller åtminstonde sedan mobiltelefon införskaffades, hört att snabbheten i svar av sms inte är den snabbaste eller bäst utvecklade sidan hos mig som människa.
Hur som helst, jag har ikväll kommit på varför det är så in åt skogens bra att man känner någon som inte är "sms-snabb".
När jag får "klagomål" att jag inte är snabb nog att svara (dvs, en ram av ca 2 dygn...) så är det nämligen som så...
... Att människor omkring borde vara jäkligt glada över harmonin i livet! Förrutom att dom känner mig då... För irriterar det faktum att jag inte är snabb nog att svara, har man inte större problem som tar energi och lägger den då på petitesser som exemplet ovan.
Är inte det hur härligt som helst?!
För min del kändes det som en lampa tändes i skallen när jag kom på detta.
Jag tar absolut inte åt mig eftersom jag känner till iaf den bristen hos mig själv och jag vet att "mina" människor är rejält inkörda, men gör jag egentligen inte dom som reagerar, en tjänst???
För att ingen av er jag känner ska ta åt sig (Eftersom jag inte vill vara sarkastisk på något sätt!) kan jag faktiskt säga att jag många gånger, när man irriterar sig på småsaker, känner en enorm lättnad att livet inte är värre än det är när man lägger energin man har, på småsaker.
Man kanske använder det tänket som en undanflykt visserligen, men är fallet så kan man inte gömma sig bakom egna skapade "lögner" om att livet är lätt, hur länge som helst.
Det jävligaste, genom hela livet, är väl möjligtvis att verkligheten och sanningen så småningom kommer ifatt en.

Ja, jag kanske har konstiga metoder rörande analys av mitt eget känsloliv... Och möjligtvis alla andra som jag brutalt drar över en kam...
Men så vill jag ha det och på det sättet tänker man gentemot andra.
Hjärnans makt!

.. Och för att avsluta med lite kloka ord väljer jag detta, som en nära vän sagt och som inte har ett dugg med ovanstående att göra;

"Kvinnans list övergår mannens förstånd...
MEN (!) kvinnans list övergår när mannen får stånd!"

Jag vet inte om man som tjej kan försvara det med något i stil med...
Att varje kvinna är ett luder - i rätt mans händer??
För ingen kan väl neka till att det måste vara sant på något sätt?
Sexualitet är trots allt lika naturligt som instinkten att överleva...

Nä fasen! Tyst på mig! Nog om "klokheter"! :-)
Nu väntar sängen för min del och jag ska snusa som en gris på kudden...
Natti natt

En sån dag!

Det är inget speciellt med denna dag egentligen.
Ville bara ha en överambitiös titel på den.
Jag har inte gjort något märkvärdigt.
Inte tänkt på något annorlunda mot för andra dagar.
Inte städat, inte sprungit, inte gormat...

MEN!
Jag vet, eftersom det var en uppkörning idag, att en av mina vänner klarat detta!
Fortfarande inte ett enda grattis till dig, men jäklar när du fixat skrivningen! ;-)

... Och jag funderar på att ge min sköldis mat.
Han psykar mig ordentligt här jag sitter genom att köra ett grand turismo-race i hans 100L akvarium.
Jag kan garantera att ifall han fått sig ett hamsterhjul bland stenarna skulle fästanordningen mellan själva hjulet och stången hjulet sitter i, vara så nött till den milda grad att den inte ens skulle duga som byggvirke åt en myra!
Jäkla sköldpadda.
Det stod aldrig i köpesavtalet att det var en turtleturbo, 2,3as räser millenium med extra klös!
Och förrutom den där miljöskadade sköldferrarin på fyra ben och simhud så har katterna levt rövare här på eftermiddagen.
Vad kan man mer begära som djurägare än lugn och harmoni någon enstaka minut under dygnets till synes femtioelva timmar???
Har tre katter.
Katt ett; Surkärringen, kallas SK
Katt två: Fläskis
Katt tre: Kork
(Märk väl att detta är smeknamn i vad jag strax ska förklara.)
Scenatiot lyder: (Koppla på fantasin och bilda en sammanhängande kortfilm för ditt inre öga!)
SK sitter i kökets gröna fina klätterträd då Fläskis kommer och vill säga hej.
SK morrar och fräser, utan någon som helst förvåning från fläskis sida (Bitchen låter jämt så... KVINNOR!!!) Fläskis bereder sig på en smäll från SK eftersom hon inte drar sig från att misshandla familjen.
Fläskis tänker få lite fart och fläkt så istället för att hålla sig ett trappsteg ner gör han ett utfall och studsar upp där SK sitter vilket resulterar i ett sjujäkla liv!
SK tvärförbannad och spöar på honom så in åt bombens att säkerligen 6 av 9 liv rök på plats.
Jag har för övrigt aldrig tidigare sett en katt slåss och fräsa under ett hopp från katträdet.
Väl på väg mot golvet från högsta toppen på det 1,50 cm höga katträdet står Kork och väntar ihärdigt på att få fortsätta jävlas.
Detta upptäcker SK i hoppet och slutar därav inte fräsa utan ökar decibellantalet väsentligt när hon inser att detta inte var lösningen på problemet med en skitjobbig Fläskis i hälarna.
Kork intar busställning allt eftersom golvet närmar sig SK, eller tvärt om kanske.
När sedan kattfan landar på golvet studsar hon förmodligen snudd på lika högt upp igen för att komma över Kork och kunna fly.
Detta förutser Kork som vänder på klacken och flyger efter SK.
Något man senare också lätt listat ut då mattan satt hopriven i ett hörn och skakade...
Sedan fortsatte detta scenario om och om igen och katterna avlöste varandra i jakten på SK.

Kul med katt va?!?!?!
Jag är numera officiellt flintis då matte slet sitt hår i ängslan över att ett mirakel inte verkade vilja inträffa.
Och den bittra sanningen i denna berättelse ur mitt lilla verkliga liv är att detta händer så fort någon av Kork eller Fläskis är på bushumör.
Det handlar alltså inte om att katterna försöker ha ihjäl varann (Mer än bara lite ibland ;-) då dom fungerar felfritt tillsammans på alla andra punkter.
Men alla människor som prövat på livet som kattägare är säkerligen insatt i dessa ovanstående beteenden.
Vill katter busa, då är det så. Vill dom sova, jo männ visst, då är det inte mycket att göra åt saken.
Hundar har hussar och mattar, katter har personal.
Så sant som det är sagt vill jag påstå!

Nä, Jaga lite katter sedan ta sig ett bloss...

Kurr kurr!

Trög nattakvist

Ja det ska minsann gudarna veta!
Jag har vart på kalas.... Det var den där upp och nervända, på bilden nedan, (Även kallad "nikolaj-människan" i min blogg.) som fyllde.
Jag har ikväll vilat, käkat, vilat och allt annat som kan tänkas rekommenderas för att man ska hålla som människa en kväll efter ett kalas...


En till och snäppet tydligare bild på Nikolaj bjuder jag på. Förrutom Nikko ses även Filippas kärlek; Ceasar!

Är dom inte härliga? Stans skönaste killar vill jag lova!
Så där satt man och drack kaffe, ljög i allmännhet om allt och inget samt träffade en ny människa.
En My-typ, som inte var en hund... Trevlig prick.
För Nikolajs del så väntar inte bara min present utan en del övriga också till senare av alla möjliga och omöjliga anledningar.
Nästkommande kalas, ombyggnation osv.
Efter ett långt pass av smärre kedjerökning och en stor häck på en stol nån timme om inte mer så bestämde jag mig för att gå hem...
Fick sällskap av syster som för den delen också var över till Nikkos lilla tillställning.
Väl hemma tittade jag igenom bilderna från dagen.
Är verkligen supernöjd med denna! (Egovarning, ja jag vet, ser hur det ser ut, det jag skriver... "jag, jag, jag... bla bla..)
I alla fall, här ses dagens lilla stjärna som fyllde, jag på sidan av som INTE för en gångs skull ser ut som en markatta och vi har det trevligt med en hop andra typer, störtsköna för övrigt, som gäst hos Mintkväkorna med inslag av Andersson, en helt vanlig och fantastisk Torsdag.
Tack för idag!

... Efter en ordentlig genomtitt av bilderna började den minsta voffen klaga på att hon ville kissa.
Det händer ju det med ibland!
Vi tog en mys-stund i skogen...


Winni sittandes på löven, Winni sittandes på stenen, Winni liggandes i riset samt Winni liggandes med nöjet; Döda pinnen.




















Det blev helt enkelt en vanlig Winni.
Här och där med alla möjliga hyss på G.
Ungefär som vilken springer som helst i hennes ålder antar jag. Eller vänta... Tröstar jag mig med ;-)
Har verkligen märkt att det är med katter som med hundar. Stundvis vill man bara slänga dom över balkongkanten men samtidigt så är den kravlösa kärleken och konstanta troheten oslagbar.
Trohet talar väl inte för katterna direkt, men rörande hundar så slår den aldrig fel.
Så i grund och botten är man nog världens lyckligaste hundägare...
Resten är bara utmaning...

Förrutom dessa två händelser har inte så mycket kretsat runt i min värld.
Sovit, toa, middag, sova, tvn, lufsa runt lite för att få igång pulsen igen, vila...
På det, peta ihop ett inlägg i bloggen och nu väntar sova igen.
Lockande.. Jag längtar... Men vänta nu. VAD SITTER MAN HÄR FÖR?!
Natti natti

Sammanfattning...

Söndag:

Söndagen bjöd på en hund-dag i "curricossarnas" anda. Kenneln småmonstrena här hemma kommer ifrån.
Vi tittade på lite sök och annat smått och gott som gör livet lättare för de fyrbenta små.
(Inte fasen ska du tro att man som hundförare blir nå klokare heller!)
Först och främst ska jag begripa vad jag håller på med, sedan lura i vovven att den vet vad jag vill att den ska göra, sedan ska hunden faktiskt göra det också och när det i sin tur då är gjort måste man själv vara så pass rapp i skallen att man fattat att detta var precis vad jag egentligen ville från början! Hurra? Tror jag! ;-)
Hur som helst, denna söndag är en sån där dag man var mer i behov av än man innan någonsin kunnat förstå.
Vi fick nog allihopa med oss massor av värdefulla frön hem som ligger och väntar på att få frodas.
Är oerhört nöjd och hade fantastiskt trevligt!
För vovvarnas del vet jag inte alls vad jag ska skriva, dom hade inga kommentarer om dagen... Bara sov och sov och sov...

Måndag och tisdag lullade sakta men säkert förbi, knappt så man hann märka ens en gång.
Sitter här i detta nu och tänker "Hur fan gick detta till, EGENTLIGEN?" Det var ju för guds skull igår vid lunch jag senast skulle ha handlat dom där 2 litrarna mjölk.
Och här sitter jag, fortfarande utan nån förpackning röd/vitt på översta hyllan i kylen.
När man vaknar på morgonen och tar första koppen kaffe (Som annars ska vara en njutning långt bortanför denna värld) inser man vilket misstag man gjort?!
Det är inte en guldstund direkt när ett rivjärn i rinnande form våldtar vägen ner till magen genom att bokstavligt bränna och riva sönder innanmätet till slamsor.
Vad som efter en kopp svart kaffe på morgonen finns kvar är på sin höjd nån gammal torkad smaklök som klarat sig pga något smärre mirakel. (Läs tuggummi som inte följde med kaffet ner!)

Vad som annars gjorts är någon apportering. Bildbevis finnes!

(Här talar jag om för Winni att hon ska hämta apporten och lämna den prickfritt i min hand och visa hur duktig hon är... Alltså hur duktig jag talat om för henne att hon ska vara!)
Tro det eller ej, jag misstänker att hon lyssnade!
Det där med lyssna är annars inte alltid vad en tuff och busig böna lägger ner tid på, på en gång, nödvändigtvis!
... Om inte matte talar om för henne att det lönar sig... Vilken tur för lilla Winni att matte alltid har rätt då! Eller hur??!

.. Och förrutom det då.. Jo... Det blev ett spår idag.
Nej inte för mig, men för lillskiten.
Jag la för övrigt ett spår åt en riktigt trevlig Labradorkille.
Med min sedvanliga tur så drogs jag spåret bokstavligt talat GENOM en fågel.
Skata, tuggad på, fjädrar överallt. (Jag var lite trött i den delen av spåret och skrattade åt min tanke till den där skatan, "ta dig samman, fågelskrälle".)
Lite roar små och det ligger en hel del sanning i det!
Har även hämtat en sköldpadda på kvällskvisten.
Föredrar att kalla den cementfrisbee med skalle!!
Trodde i den värld jag lever i att den skulle vara runt decimetern, TJI FICK JAG! Rena monstret med storlek av det dubbla.
Herre min skapare.
Men det ska nog gå bra, han får rosett runt skallen och sedan dimper cementfrisbeen ner i ett brevinkast på granngatan.
Nu kan vi surra om planering!

.. Nä ni. Sussa så gott!
Nu är det sängen som gäller!

Gud Förbannat

... Ska upp tidigt. Telefonen strejkar efter ett hårt fall mot golvet. Fick livstecken efter ett tag men
kan inte få igång kontakten mellan dator och telefon via sladd. Nästan inget batteri i nallen. Vanliga laddaren uppkäkad av kattjävel.

Nåja, jag gissar vilt på att min sura södra-sverige-karma kommit tillbaka.
Tro mig när jag säger att jag inte saknat den. Ett jävla dugg.
Just nu är Evve mest bara förbannad, irriterad, PMS-kossig och näst intill gråtfärdig.
Ungefär samma läge, för mig som när man dammsuger, som när resten av allt man håller på med sätter krokben för en!
Tror inte att jag skulle lyckas med pulvermos ens en gång, just nu...

Hur som haver, ser fram emot dagen som sakta men säkert gryr.
Ska iväg 4 mil ca och träna voffe! Det ska bli härligt.
Utan telefon dessvärre, men jag antar att läget kunnat vara mer kritiskt...
Har haft en trevlig påsk hittills... Snälla hundar... Snäll dammsugare...
Antar att jag ska vara nöjd :-)

Sov gott, cyberrymd!

Måndagshyss

Förrutom att jag dragit på mig en förkylning som kommer se till att jag blir immun mot allt som heter snor och onda halsar fram till sommaren 2012, ja då har jag gått busrunda här hemma i huset.
På min busrunda hittade jag min älskade "Thomson".
Busrundan är egentligen husets enda legala sätt att få passera andras rum när ingen är hemma.
En liten "grå-zons-bräckare".
(Jag rekommenderar att inte använda en busrunda som ursäkt för att snoka! Den är helig och måste respekteras ;-)
"Thomson" presenterar jag här brevid, det är en av mina bästisar sedan jag gck småskolan, större skolan och Riktigt stora skolan, även kallat gymnasiet.
Jag blev väldigt uppmuntrad till att spela när jag var yngre, något jag är väldigt tacksam över nu!
Det har många gånger vart mitt sätt att hantera sorg, ilska eller andra inte så positiva men starka känslor.
Men nog om Thomson!

Vidare på min busrunda kan jag säga att jag löst en av livets stora frågor... Haha.
Man har väl mer eller mindre alltid resonerat som så att den dagen man ser en glad joggare... Ja då kan i alla fall jag tänka mig börja motionera.
Problemet är ju att kilona förökar sig på besvärliga ställen.
Byxlinningar, lårparti, för att inte tala om alla hemska kasslertrådar man ser när man bär string och mot förmodan tittar sig i spegel!!!!
På grund av detta eländiga och gräsliga fenomen måste man ju då börja ta tag i saker.
Inse fakta! TRÄNA ÄR IKKET KUL!
Hemma i Enköping står ett sånt där tränings-spektakel man ska trampa på och handtag har den också.
Morsan min har en likadan.
Hon har verkligen kommit på hur man på bästa sätt ska använda dom.
Svaret på livets fråga om träningsmaskiner är alltså;

Du ska inte slita ut knän, axlar och svindyra gympaskor för att man ska ha grepp och stanna kvar på helvetesmaskinen medans man trampar tills det smakar blod i munnen!
Man kan använda den alternativt!
(Alternativt; På alla andra tänkbara sätt som INTE står i manualen!) Detta är väl ändå ett djupt berörande exempel på hur ett halvkromat elände på bästa sätt nyttjas?
Jag finner min familj oerhört begåvad på det intelligenta planet!
Inte ens jag skulle vara i närheten av att kläcka en sådan oerhört brillijant idé som bilden ovan demonstrerar?!
Ännu en sak jag älskar med min familj...
Uppfinningsrikedomen... Alla sätt är trots allt bra utom de dåliga...! ;-)

Ännu en kväll...

... I goda vänner sällskap.
Först har vi min bordsherre; Mr Doglas the man...


... Tidernas bäste bordsherre, han stöttar mig i alla typer av matproblem... Om jag inte orkar.. Om jag lämnar något... Om.. Ja, han löser liksom allt :S
Kan erkänna att jag skulle dött om mina egna odjur skulle närvara under denna genomresa av norrland!
Vidare kan jag presentera mitt gäng för natten, dvs dom tokarna som det spelades "Alias" med, sällskapsspelet alltså?!!!!


Gissa varför det inte gick så skrytsamt bra?!?!?!?!
Hur som helst, förrutom "alias" så har vi gapskrattat, njutit av livet och tränat igenom diverse buggturer som ska upplevas på onsdag, eller ska jag skriva genomlevas kanske....
Vi har allihopa haft riktigt trevligt, om jag ska lita på kvällen och nattens rapport från lillasyster. Fast å andra sidan, hon är P-pillerbarn så vad kan man lyssna på ;-)
Skämt å sido!!!
Hon är tidernas bästa syster och jag hade inte på långa vägar haft ett så jäkla bra liv utan henne, tror jag talar för alla mina övriga systrar när jag skriver så. (!!!)

Natti natti!

Rökpaus och Stöld!

Yupps...
Stal faktiskt datorn av den här råttan;


Min egen lilla Donka! Har knappt sett henne på hela dagen så det var då inte en minut försent att occupera hennes data en liten stund. Ögonen kommer hoppa ut ur skallen på na annars misstänker jag...!
Satt för en stund sedan och njöt av något jag knappt upplevt i mitt liv.
Något som kallas lugn, jag kände mig fridfull och avslappnad ända in i själen.
Trodde faktiskt först att det var en "nikotinkick" tills jag kom på att det måste vara något annat.
På en altan i Skellefteå upplevde jag alltså min första stund som helt lugn.
Kände mig verkligen hemma, var jag än tittar är det mycket snö, det är ljust, man hör grannen surra lite i telefon och jag märker dialekten. Hemma.
Jag hörde en gång någon som sa:
Hemma är inte där skorna står utan där själen mår bra.
Detta var min utsikt:


Och så här ser man ut i Skellefteå när man har en ultimat Söndag:

Halvbakis medger jag att jag ser ut, men så var inte fallet.
Osminkad och myskläder, här också invirad i en filt, men glad och lycklig.
I denna stund var mitt liv helt komplett.
Jag kan förstå människor som finner ro långt ut åt helvete i skogen eller på landet.
Det här läget är laddande och beroendeframkallande.
Kanske också ett avgörande skede många gånger för att man ska kunna stå ut med livet i övrigt som inbjuder till allt ifrån stress och rusning till glada skratt och krogbesök.

Och just det ja!
Kan också visa hela världen det finaste akvariet som finns!
Ännu en av mina källor till trans... Man hamnar i någon form av bubbla när man tittar in i det.
En annan värld.. :)


Och snyggingarna mina ;-)
Här lapar dom sol och enligt rapporten jag mottog tidigare så passerade en hund så därav deras fantastiska uppmärksamhet.
Trodde själv att det viftades och levde om på sidan av och att dom för en gångs skull var duktiga och satt fint och sött på eget bevåg men tji fick man...
Jäkla odjur, haha.

Väntar nu på att det ska ropas "Maten är klar!" Ännu en fördel med att vara hemma.
Man blir bortskämd och lite förfetad fysiskt... Så det är med andra ord en jäkla tur att man bara är uppe en vecka!!!

... Ha en trevlig Söndag...!

Tät :D

... I näsan!
Bihålorna spränger så man vet knappast vad man heter!!!
Tjuras på med nässpray som smakar, vad jag kan tänka mig, anus (?!!!!!) och skiten vill inte släppa.
Tänker på allt möjligt mellan himmel och jord.
Exempel;
- Boken jag läser som handlar om psykisk misshandel och pedofili
- Att jag måste bädda upp en gästsäng för att kunna sova
- Kvällens dans (Som vart fantastiskt kul)
- Lillasysters vårt-problem på ena foten
- En annan lillasysters ex som fortfarande är kär i henne trots ny tjej
- Det ynka värdet den "sista" ölen på krogen som en öl har
- Hur få killar det är som verkligen kan dansa, och då menar jag med känsla
- Hur bihålor som är svullna kan påverka en människa trots att man inte känner sig sjuk...

... Och så vidare.
Min kväll i dansens rytmer har vart riktigt lyckad.
Jag klev upp på golvet och kände mig som en drottning, i början av kvällen...
Och jag klev av golvet, och kände mig fortfarande som en drottning, i slutet av kvällen.
Det enda som vart avvikande förrutom att scandic skellefteå infört att man bara få gå ut och röka i deras filtar, är två donnor som tydligen var från Skövde.
Dom gnällde över senaste två dagarnas tillkommande snö och det aktuella läget i "schtaan".
Jag personligen kunde inte annat än skratta inombords.
Är det inte näst intill sött när en människa är i norrland och för sitt liv inte kan acceptera det?
Som det lät på dessa damer skulle solen stå halvhögt på himlen i "midnattsolens land" samtidigt som vårvärmen skulle vara den optimala!
Kan näsan lova att ifall (mot förmodan - hemska tanke) värmen skulle legat bra och allt annat skulle stämma, ja då skulle det vara jävla fel att lite snö ligger kvar i kanterna här och var.

Men nå ja, nog hade man kunnat ha större problem än snö...

Dröm sött där ute...

Alternativ...

Kan man vara på många sätt.
Jag har ikväll prövat på att avancera från rakapparatens mästare till någon form av helgonförklarad rank inom rakning...
Jag har rakat min lilla svartrockare till syster och här är resultatet!

Eftersom jag hör vad allmännheten tänker så ska jag försvara mig innan ni ens öppnar munnen och skriva ut; Att jag INTE rakade av henne kläderna! Dom åkte av när hårcapen drogs på!
Det faller sig liksom naturligt, alltså.
Förrutom att jag snyggat upp fågelskrämman på bilden här ovan (Känd som "Donka") så hittade jag Doglas kärlek på bild. (Och givetvis Dogge himself i knäet!)


Detta är den tidigare omtalade "Mr R".
Förrutom Dogge och alla andra som han älskar så är det ju faktiskt som så att när känslor på något vis är inblandat så saknar man också...
Jag har officiellt drabbats av "Jag-saknar-sjukan".
Ett kritiskt läge som tär tills man inte står ut...

Små monsterna... Filippa och Winni...

... Mina bruna linser...Kissarna...

Ja mycket finns det som jag önskar mig nu för att slippa lägga ner en massa tid till att längta efter en massa jävla saker... :-)
Men för att slippa lägga ner massa tid och energi på tankar och önskningar bjuder jag istället på en exklusiv videosnutt!
Här presenteras en springer-valps första snöupplevelse!




... And that was it...
Funderar på om man skulle slänga sig i duschen och göra sig iordning för att gå och dansa!
Ikväll bjuder expanders på underhållningen och jag ser nå fruktansvärt mycket fram emot att få röra lite på fötterna och fetärslet.
Det är någonting med bugg och foxtrot som för mig är beroendeframkallande.

Önskar nu en trevlig kväll...!

Nu var det klart...

Då var mormor firad, dagen blev fantastiskt!
Stämningen var så härlig att man näst intill kunde ta på den och alla yra höns förvandlades till glada släktingar och vänner.
Jag bara älskar såna här dagar!
Satt förövrigt, medans jag försöker varva ner, och kollade igenom gamla minnen i mitt fotoalbum på datorn...
Hittade bland annat ett gammalt minne från Aronsborg, Bålsta i början på mars...

Jag och min mamma på hugget och halverst i gasen.
En riktigt trevlig kväll i dansens anda!

Sedan kom en annan bild på hela familjen :-)

Mor och 4 döttrar.

Det var väl allt. Nu lessnade jag faktiskt på att skriva.

En rök sen ringa syster.

Perfekt blir det.

Ha en underbar kväll...

GRATTIS MORMOR!

Idag är hennes stora dag. Förberedelserna är i full gång och alla springer som yra myror för att göra det speciellt.
Det är ballonger, serpentiner, glitter, tårtor, presenter överallt och humören är på topp!
Herregud så spännande det kan vara.
För min del så längtar jag så hjärtat nästan stannar tills alla är här och vi får börja festligheterna.

Nu ska jag fortsätta yra.
Snart är det dags.

Grattis mormor!

Nattuggla!

Kan inte sova, kan inte tänka, kan inte ligga stilla...
Just det ja, har just kommit från krogen med mitt "älskade" ex.
Trodde ett tag att jag skulle slita håret från skallen på honom, men jag antar att det är helt normalt.
Förutom det... Så hade jag nog en räddande ängel i närheten som tog uppmärksamheten från att sakta strypa honom, kasta ölen på honom eller låsa in honom på en toalett i form av Skellefteås egen "pumba".
Vår målvakt.
När jag slutligen fattade vem det var (Det är mänskligt med långa ledningar till och från) så kunde jag glädjas åt att någon i allas vårat hockeylag var ute och roade sig.
Efter den lilla stunden så trallade jag och vingelpelle, exet, till ett sandwichställe i centrala smeten för att trycka i oss en slibbig bit macka...
När jag efter många om och men försökt smälla i mig den där stärkelsebomben så hälsade jag på en gammal, mycket kär vän.
En sån där rackarns människa som gör en glad i tamefasen vått och torrt.
Likväl som en grabb jag masserade tidigare i kväll.
Riktigt trevlig prick vars sällskap man inte kan annat än stormtrivas i!
Han pratade om en av mina största intressen... Katter... Och höll på att bygga om hemma.
Det är bra konstigt hur ett näst intill tomt "hem", halvrivet invändigt, kan utstråla sådan charm.
Jag tycker det är något så otroligt magiskt över hus som ligger under renovering!
Tror att dom snuskigaste fantasier jag kan föreställa mig är utspelade i hus som håller på att renoveras :-O

Förrutom öl, snusk, hockeymålvakter och snusk så (ja, jag vet att det blev snusk två gånger nu! haha) Så har jag ägnat en del av kvällen åt att tänka på människor som tar mycket respektive lite energi.
Jag har mött glasklara exempel från båda världar ikväll.
Har nämligen en tjejkompis som gör en helt slut! Man orkar helhjärtat i kanske en kvart och på sin höjd en halvtimme.
Är så nu och har alltid vart (!) Likväl som jag stött på människor som ger en nå så gud förbannat mycket att man känner att hela världen ligger i ens händer!
Just den känslan, när man är överväldigad av energi som en ger och jag som egen person tar emot... Ja det är fantastiskt!
Man går som på turbo i charmerande förpackning ;-)

Nä fy fasen, kanske lägga sig för att sova så man orkar fira världens bästa mormor senare idag?!
Som jag säkert skrivit blir hon 30 år (Ok, plus 40 år) just i mitt nu och det ska firas så våra förfäder dansar i gravarna!
Hon är min energi i livet, styrkan i var hjärtslag och grunden i alla goda tankar jag bär.
Hon är min största inspirationskälla under livet utan tvekan och jag kommer respektera henne och göra allt för henne tills den dagen hennes eller mitt hjärta inte slår längre.
Så är det bara.
Vissa saker är så självklara att man inte ens behöver fundera...
Detta är en av mina.

Natti natti!

Så härligt...

... Det är att vara annorlunda.
Med facit i hand för alla år fram tills detta har jag aldrig riktigt kännt mig som den människa som passar in. Det har hänt, men det är ingenting som jag kan ge ett spontant exempel på.
Detta känsloläge är en räddning för somliga och ett fall för andra, på gott och ont alltså.
För min del så är det nog största anledningen till att jag lever ett fantastiskt roligt liv.
Vad som fick mig att spekulera i detta är nämligen en incident jag var med om för dryga timmen sedan.
Jag skulle skotta uppfart och parkeringsplats här hos min mor.
Under skottningen hade jag inga vantar vilket innebar att jag svor som en borstbindare över att jag frös så gud förbannat mycket om fingrarna.
Jag hade även hål i skorna vilket ledde till att jag frös om mina BLÖTA fötter, också en strålande anledning till att svära som en idiot.
Toppen blev när jag tänkte "nå ja, jag får acceptera att det är mest synd om mig i hela världen och ont i ryggen känns det som att jag håller på att få också, allah dammit." och under tiden skickar lasset snö över mina egna fötter!
Sekunden efter visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta för att sedan hamna i ett läge av hysteriskt gapskratt.
Detta var alltså så roligt att jag nästan kissade på mig!
Ironin i att jag tyckte det var eländigt att frysa lite om fingertopparna och ha nått litet hål i mina antika skor... När jag egentligen borde förstått att om jag begravde fötterna i snö så är det det vidrigaste tänkbara scenariot!

Innan skottningen tittade jag och Doglas in hos Mr R, Doglas blev lite kär i honom så jag antar att hans nya namn efter min klippning på honom passar in - BögDoglas.
Det var min kära mors idé... Vilken bekräftelse på ett totalt misslyckande va? Haha!
I alla fall, hemma hos Mr R fick Dogge sitta i soffan. En lyx han näst intill aldrig vart med om, snacka om fulländad lycka.
Snudd på att det bara var att åka hem och dö sen för han har avklarat allt trevligt i sitt liv!
Efter Mr R drog vi vidare till min egna lilla skyddsängel i månt och mycket - min mormor.
Hon och "Moffe" hade tydligen förlovningsdag så på hennes bord fanns att skåda ett enormt fång med stora, blodröda rosor som var så vackra och ståtliga att klockorna stannade för någon stund.
Det finns något i "gammal" kärlek som har hållit länge som jag inte kan låta bli att bli berörd av.
Är det inte vackert och magiskt att så gott som vid 70 års ålder fortfarande uppvaktas och höra hur speciell och underbar man är och fortfarande i detta nu älskas som den kvinna mannen föll för 23 år tidigare.
Wow säger jag bara, det bästa i livet är gratis hävdar jag.
Är inte långlivad, ren kärlek något som gör en till den rikaste i världen??

Lilla vintermorgon...

Här uppe i Skellefteå snöar det friskt denna Fredags förmiddag!
Likväl som i natt så väller det ner lapphandskar som försiktigt lägger sig tillrätta på en redan vit natur.
Bedårande vackert och eftersom jag är en snö och vintermänniska när det kommer till klimatet utanför så är detta mer eller mindre en dröm morgon för mig!
Hade igår en toppenkväll med massor av skratt och salsa.
Är det inte en perfekt blandning??!

Är nyligen utkommen ur duschen och jag måste säga att den där rasen "engelsk springer studsboll" är rätt rolig av sig.
Fick slåss för en stund sedan för att behålla duschutrymmet för mig själv, trots att Doglas gett sig fan på att vara med.
Måste ha sett riktigt underligt ut.
I ovanstående fall är det riktigt härligt att ha katt, då är åtminstonde den heliga stunden i duschen ifred, men med en springer... Haaah!! Det är väl något man får föreställa sig att man sköter själv, duschandet då, men man ska inte tro att den vackra tanken är någon typ av verklighet.. Hell no!
Ska nu ner till lilla byn Ursviken och hälsa på en riktigt, riktigt härlig människa.
Har till och med blivit lovad kaffe ;-)

Bye!

Min fylleking ;-)

Låt mig för eder presentera "stjärt fylleking" eller på svenska, Gert Fylking!

Till vardags lyssnar denna donna till Jessica och är förutom min lilla fotomodell denna natt, även en av mina absolut bästa vänner.

Det vill säga att jag haft världens bästa nattgäst!

Den som tycker att sex är det bästa som finns... Ja den människan har aldrig haft sällskap av en riktigt, RIKTIGT fantastisk vän en stund på nattkvisten.

Vi har skrattat, tjollrat, gråtit och (?!) Spottat ;-) som vildar.

Ja spottandet kan jag inte ursäkta på annat sätt än att...

Tjaah, en kvinnas mun kan helt enkelt inte hantera många saker samtidigt (Och JA! Jag vet hur det där lät...) Vilket då innebär att... Om man mot förmodan har Loka fulla munnen och får höra något kul... Haha... Inte nödvändigt vis kan koncentrera sig på att först svälja, sedan få ordning på flaskan för att sedan gapskratta.

Vad gör man inte då?

Jo det mest logiska.

Det vill säga, spottar ut den där jävla skitlokan på hunden och sedan gapskrattar tills man får kramp i magen ;-)

Antagligen först åt poängen i det sagda, sedan ironin över den blöta hunden....

Nä nu har hela cybervärlden sett min "bästis" så nu får det fasen vara nog.

Natti!

Myspuppan...

Liten myser hos plastmatte för veckan. Bedårande, va?

Härliga värme!

... Snart går det av stapeln för lite varmare grader!
Jag tänkte ge mig själv en semester i lightvariant genom att åka till... Kanske Puerto Rico?
Vart jag vill tänker jag åka i 20 minuter.
Det är rätt, snart ligger jag i ett solarium och njuter av svett, strålning och egentid.
Rätt härlig försköning av hudcancer på lång sikt ;-)
Saknar fortfarande odjuren och försöker förjäves slå ihjäl alla de lugna stunder när dom ploppar upp i mitt huvud och hjärta.
Det är småjobbigt och jag har ingen lust att lägga dyrbara minuter då jag kan skratta och må bra, på att tänka och längta.
Ett tillstånd som sätter vakuum i min skalle och begränsar mig i mina handlingar eftersom jag, medans detta varar, inte finner nöje i just något.
Balans är vågens nyckelord och jag är typisk i det fallet.
När det gäller saknad så tiltas jag och infinner mig i nån form av mental bubbla.

Hur som helst, har haft finbesök på mammas jobb av mitt ex.
Tänka sig att vissa människor absolut passar bäst som vänner?!
För jag kan från botten av mitt hjärta lova att han är en av mina absolut bästa vänner!

Nä, nu är det semester dax!
Kan ju fasen inte bara sitta och blogga hela dagen...
Så solariet nästa!
Skynda hynda - till mig!

Hojj!

Ny dag! Nya möjligheter...

MAJJJ TOYOTA IS FANTAASTIC!!

Började dagen med... Klockan tio... Jävla klockahelveteväckalividöda-satsak!
Men när jag sedan vände mig om för att brutalt mörda den där förbannade optimisten som gal ur teleonen möttes jag av de vackraste små bruna ögon som blinkade åt mig.
"Älska mig, ta på mig, bry dig om mig" var vad dom sa.
Jag blev gomårrad av Doglas, vilket för stunden fick mig att glömma den där hitlerklockan.
När den väl var avstängd och vovven färdigklappad och pussad satte jag mig upp för att sedan ställa mig.
Vad som sedan hände är något jag sent kommer att glömma.
Första steget jag tog var med mål att komma till toaletten för att få dricka lite vatten (Det tar på krafterna att ha bihålor svullna som ett par påbankade häst-testiklar).
När min fot sedan tog i golvet glömde jag allt vad som heter vatten, bihålor och övrigt elände.
KALLT SOM F * N!!!!
Är det något som jag verkligen inte klarar av är det kalla golv, jag är allergisk mot dom.
Och det enda som är värre än själva upplevelsen är vetskapen om att jag innerst inne visste hur djävulst kallt det är i just detta rum!
Balkongdörren håller nämligen inte riktigt tätt....
Efter att jag gapat och levt ur mig min vanliga ramsa över min dumdristighet slängde jag mig i duschen.
Belönade mig, efter morgonens fotiga våldtäckt, den varmaste dusch jag tagit på länge.
Det var så man kände hur levern där inne bubblade och nästan blev till stuvning bland allt annat man har i magen.
Det var riktigt, riktigt härligt och jag kände mig som en ny människa efter det.
Har sedan mer eller mindre spenderat resterande minuter till att tänka på de små odjuren man har där hemma som jag längtar oerhört efter.
Stackars Doglas är ett relativt inneffektivt substitut, men det bästa jag hittat hittills!

Nu väntar kaffe på min mors jobb, utan mjölk - hemska tanke, men jag antar att det ligger något i "det som inte dödar, härdar".

Ha en fantastisk dag....!

Härliga Norr

Äntligen "hemma"!!!!
Efter taxi, buss, flyg, buss, gång, kaffe och gång.
Känns som ett enda upprepande när jag skriver ut min färd... Haha.
Jäkla skellefteå att vara omständigt att hitta till!
Sitter nu och lyssnar till min mor som ser på tv.
Hon hör till den där skaran människor som både hörs och syns när det är rätt program på dumburken.
Du kan få gissa varför hon inte så gärna får titta på hockey eller fotboll...
En ledtråd... En hyfsat vanlig svensson är hes EFTER att VARIT på match... Mor blir det av att se skiten på tv...

Nå väl, när jag klev innanför dörrarna här i huset så blev jag välkomnad brutalt av min lilla kärlek och trogne grabb Doglas.
Lite rolig typ det där, han såg inte morsan ens en gång men Evve - Jo jävlar, han tog igen varenda minut sedan sist man var hem - OCH DET PÅ NÅN KVART!
Känner mig nästan våldtagen och misshandlad!
Våldtagen eftersom han inte frågade om han fick. Hälsa alltså.
Han bara flög på mig utan mitt medgivande. Fortfarande för att hälsa då förstås.
Och efteråt var jag alldeles slut, öm och kände att jag inte hade något att säga till om. För att Doglas bara gör det! Hälsar, givetvis.
Misshandeln bottnar i att han klöser och hoppar mot mig utan att sluta.... Haha.
Men jag antar att det är normalt, han har alltid gjort så... Den lilla vilden till Spaniel.
Förrutom den galna kärleken min så har jag hunnit slänga ihop en fantastisk skagensmörgås.
En sån där smörgås som är en enkelbiljett till en högre njutning som inte med ord går att beskriva utan måste upplevas...
Och just det ja!
På sista promenaden till huset dansade jag på en isfläck... En dans som måste ha vart måttligt roande ;-)

Have a nice evening...!
Nu ska jag skölja av mig ansiktsmasken och skrubba av mig lite död hud!