Transparant

Likt fjärilsvingarnas löfte till eviga äventyr
Sitter hon och tittar ut genom sitt fönster och låter fantasin ta friska vingtag ut i världen
Svävandes fram över oändliga vidder

Inga löften står skrivna
Ingenting lämnas och framåt är hennes väg
Hon beundrar naturens logik
Beundrar färgspel och kanske ett och annat djur

Hon funderar, drömmer och känner
Andas ängars blommor, skogens magi och världens skönhet

Sittandes på en gren kan man se de vackraste av vingpar
Omsvepta av en markant ram och bakom dessa, sprudlande färgliv

Hon vaknar upp ur sina dagdrömmar och påminns om distansen till andra sidan av ett transparant hinder.
Något som innebär att hon alltid kommer sitta säkert i sin vrå, för att skåda det som händer utanför.


Som anhörig till en sjuk släkting har vi nog alla en handikappande transparant mur som håller oss tillbaka på ett eller annat sätt.
En sorglig och energikrävande sanning som bäddar för många tårar och sömnlösa nätter.
Belöningen kommer när man ser vad ens närvaro och hjälp bidrar till.
Ett leende, en kram eller värmande ord utrotar för stunden de klor man låter härja inombords och någon gång omsänder låter ställa till skada.

Detta är den absolut största händelsen i mitt liv som både är idylliskt vacker i rätt ljus och lika väl kvävande i ens eget mörker.
Balansen är varierande, men så länge man har näsan ovanför vattenytan klarar man det.

Tack alla vänner och familj för det ni ger mig i ork och styrka.
Ni är mitt livselixir.