Mina drömmars land

Mårten.

Jag träffade dig i natt.
Kände din doft, såg dina leenden och skrattade åt din frisyr som under kepsen stack fram.
Du fick så många frågor av mig, frågor jag fick diffusa svar på.
Jag undrade flera gånger hur jag kunde sitta med dig när du inte finns.
Det är obehagligt hur hårresande verklig en dröm kan kännas och te sig.

Efter uppvaknandet imorse när jag satt på jobbets trapp funderade jag på dig.
Vad gör man med det tomrum någon lämnar efter sig tänkte jag.
En tår föll.


******


Jag saknar dig så innerligt, du skall bara veta hur det värker och hur många tårar du kostar.
Och fortfarande har jag ingen aning om vad jag ska göra med det vakum jag har.

Jag vet att du inte vill att vi runt om skall "gräva ner oss" över detta.
Tror mig veta åtminstonde.

Ibland är det så svårt bara.

Jag saknar dig, varje dag som går.