Hundhelgen

Ända sedan Torsdags kväll har jag upplevt mer och mer den där Alzheimers light:en besöka en.
Bättre är det inte i närheten av just nu.

Vi var ett gäng som hamnade på hundcampus för att lära oss massor om hundar vilket resulterade i vad förmodligen alla hundintresserade människor är överens om, att man än en gång fick kvitto på hur lite det är man vet.
Det är återkommande ord men ack så sanna.
Vi har nu verktygen som kan leda oss till stor framgång, var, när och hur vi vill.
Jag är så stolt över oss allihop som är så otroligt duktiga, inte nog med att man lär sig av egna teorier, tester och idéer, jag får äran att vara mitt upp i alltihop som mina fantastiska kursare också leker, jobbar och utvecklas med och till.
Det är fantastiskt att se!

Dagarna har vart späckade med teoretiskt hundande, praktiska övningar, skratt, otalet kaffekoppar och otroligt roliga med- hundar och människor.
Kan man förgylla en helt mer än så?
Detta är den berömda guldkanten på livet som så många jagar.

Sedan jag och tjejligan kom hem så kalasades det på kyckling och pasta.
Tänka sig vilka fantastiska diskmaskiner som gömmer sig i generna på våra 4fota vänner.
Winni talade om för hela världen hur fantastiskt, magiskt duktig hon var (Fick ett smärre frispel med inkluderat skall) och Filippa däckade så fort alla fyra passerat tröskeln.
Men bästa vän som hon är så samlade hon ihop alla krafter för att hjälpa mig med kycklingen.

Några timmar senare i skrivande stund har Winni äntligen fattat att även hon är trött, så hon har intagit horisontalläge i soffan och snarkar som.. Ja ärligt talat vet jag inte vad.

Själv funderar jag också på bädden.
Det var ju ett tag sedan man sov nu..

Tack alla underbara som var med på denna helg.
Den har vart fantastisk!

Natti natt