Hundhörnan!

Här är den! Klar äntligen!
Fick hjälp på traven med själva hyllorna, men att sedan få upp dom på väggen klarade jag gallant!
Det är säkerligen något som alla i själva verket kan, men jag är den där typen människa som köper tre hyllor när jag bara behöver två.
En kommer gå åt till andra, femte eller fjortonde utbrottet jag får medans skiten ska upp.
Nu kan jag i alla fall andas ut och tacka gudarna för att det "bara" ska upp några krokar också.
Är riktigt nöjd faktiskt.

När jag vaknade idag så kände jag åskmolnen hopa sig, en sån där otrevlig känsla.
Tittade ut och såg solen skina, på en något så när blå himmel.
Helvete, det var inte åska på G, Evve vaknade på den sämsta sidan man bara kan...
Och så har dagen sett ut.
Har fräst och morrat om någon så gott som tittat på en med ett välmenat leende.
Det har alltså vart en sån dag då man skäms att gå och handla för man önskar livet ur alla glada, leende jävlar som masat sig ut för att sprida sina lyckliga budskap!

Men å andra sidan är detta också en perfekt sinnes-stämning när någonting ska göras ;-)
Hundarna mår bra, katterna likaså, fiskarna kalasar på röda mygglarver (För övrigt läste jag om dessa röda mygglarver. Det är, enligt den informationen, nån typ av viagra för firrarna! Jag har en minibordell hemma på 500 liter :-O ..... )
Och sköldpaddan är samma turboturtle som vanligt.
Allting är som det ska alltså.

... Och nu tänkte jag gå och sminka mig. Ska strax iväg och jobba. Längtar så jäkla mycket! Saknar att kunna stänga in mig, lyssna på tystnad, smyga i pensionärernas hem för att kolla att allt är bra, hålla deras händer och nynna lite när de är oroliga, lyssna de där tio minutrarna när dom behöver surra av sig osv.
Den tiden är knapp på dagar och kvällar när personal tyvärr har häckarna så till den milda grad fulla att det är stunder då man inte hinner "pudra näsan" ens en gång.
Jag blir så besviken på politiker, kommuner och andra som påverkar arbetskraft och ekonomi för äldreboenden och hemvård (Mer känt som hemtjänst.).
Många gånger är jag så bristande i min förståelse för deras genomklubbade beslut.
Jag undrar om de människorna är medvetna om att det mest troligt kommer en dag när dom inte kan duscha själva, laga frukost, kamma håret eller ens torka sig själva i rumpan efter toabesök.
Det är en mänsklig rättighet att kunna få hjälp med allt detta utan att kastas mellan momenten för att tiden inte finns?!
Jag upplever också att såna saker som integritet pressas tillbaka något när det inte alltid finns tid till att lyssna fullt ut på vad personen i fråga vill.
Det är för jävligt.
Och dessutom är det inte dom kostymklädda människorna med skrämmande mycket makt och lön därefter, som ser detta?!
Olycksstatistiken talar emellanåt för sig själv när någon smart jäkel ser att det inte håller, men förrutom det då?
Man är inte så stor och kaxig när man nekar någon en dusch för att tiden inte finns!
Och att då få blicken dom ger, som svar.... Det kan jag säga, är ett större straff än hårda slag.