Snart avresa

... Med blandade känslor packas nu bilen och strax ska en resa födas.
Jag sitter just nu med en liten stund ro innan det är dax.
Hur detta bestämdes och varför det egentligen genomförs är för mig i nuläget en avlägsen fråga då jag inte begriper nått.
Är inte kapabel till att känna just nu antar jag.

Utanför skiner solen, folk kommer från parkeringen med matkassar, några är på väg till bilen iförda arbetskläder och en del cyklar förbi mot, för mig, okända mål.
Jag ser, men mitt inre tillåter mig inte att göra så mycket mer.

Jag saknar mitt Skellefteå, älskar det innerligt och längtar verkligen hem.
Priset på detta är att min grund i Enköping jag varsamt byggt läggs på is.
Riktigt känsliga sekunder kan jag till och med känna att jag vänder alla ryggen.
Men fallet är inte så, man måste ibland vara egoistisk.
Jag gör detta för att må bra och för att hitta nya vägar till nya äventyr och möjligheter i vad vi kallar livet.

Önska mig lycka till, nu åker jag!