Spökigt värre...

... Och sedan stod den bara där!
Den som fick mig känna litet obehag och som sades vara en skyddsängel, ett spöke, en ande eller något dylikt.
Jag ryser.
Jag tror på något som inte går att ta på eller vetenskapligt bevisa.
En flopp, ett påhitt och livlig fantasi skulle nog somliga säga.
Jag påstår... Vi är inte ensamma.
Fråga inte hur jag kan anse detta bara.
Har inga bevis, bara min egna fantasi och en synsk kvinna i närheten för stunden.
Det, förutom tre vovvar är det enda fysiskt levande i huset.
Resten förtäljer inte historien.
Obehagligt. :-S